Utforskning av planeringsfrågor genom regionala och nationella perspektiv
Att upprätthålla en dialog med intressenter är en viktig del av havsplaneringsprocessen. Förvaltningen av havs- och kustområden är utspridd på olika myndighetsnivåer och för att kunna hantera helheten är det viktigt att ta hänsyn till både lokala och nationella aktörer. Att stärka interaktionen har varit centralt i Baltic Sea2Land-projektet, som har drivit den finska kuststrategin under de senaste åren. Projektet har arbetat med flernivåstyrning genom att sammanföra nationella och regionala aktörer för att diskutera aktuella frågor inom havsplanering genom pilotprojekt. Som en del av arbetet har man också främjat informationsutbyte och diskussion både horisontellt och vertikalt mellan organisationer, forskning, myndigheter och sektorer.
Under 2024 arbetade havsplaneringen med fyra piloter kring aktuella planeringsfrågor, tre på regional och en på nationell nivå. Piloterna genomfördes med Kymmenedalens förbund, Skärgårdshavets avrinningsområde och det norra planeringsområdet, som omfattar norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Förutom att utveckla arbetet med intressenter har piloterna även drivits av behovet av att genomföra den uppdaterade kuststrategin och att bidra till bättre hänsyn till samspelet mellan land och hav i havsplaneringen.
Pilotprojekten används för att hantera frågor om kustplanering
Alla de tre regionala pilotprojekten tog sig an olika planeringsutmaningar. Pilotprojektet i Skärgårdshavet involverade intressenter för att granska de hydrologiska effekterna av projekt för förnybar energi i avrinningsområdet, pilotprojektet i Kymmenedalen undersökte intressenternas förståelse för beteckningen av blågröna förbindelser i landskapsplanen, och pilotprojektet i det norra planeringsområdet undersökte hur havsplaneringen bättre kan ta hänsyn till vandringsfisk, särskilt vid samordning av havsbaserad vindkraft. Det nationella pilotprojektet byggde på resultaten från pilotprojektet i Kymmenedalen och undersökte hur man i större utsträckning kan införliva nätverksbeteckningen för blå-grön infrastruktur i havsplaneringen.
Beaktande av vandringsfisk i Bottniska viken
Den nordliga piloten samlade intressenter i Kemi i oktober 2024 för att diskutera havsplanen och frågan om vandringsfisk. En representant från den svenska havsplaneringen bjöds också in, eftersom utvecklingen av havsbaserad vindkraft i Bottniska viken och dess potentiallä påverkan på vandringsfisk som kommer till Torne älv, som markerar gränsen mellan Finland och Sverige, kräver gemensamma överväganden. Internationellt samarbete i havsområden kommer att bli allt viktigare i framtiden, till exempel när det gäller att hantera de kombinerade effekterna av olika aktiviteter.
”Vi har fått många bra idéer till utveckling, till exempel när det gäller beteckningen av viktiga förbindelser för vandringsfisk i havsplanen. Det svenska samarbetet spelar också en stor roll på detta tema”, säger Roosa Mikkola, projektplanerare för Baltic Sea2Land.
Workshopen föregicks av workshops i Vasa, Uleåborg och Torneå under hösten 2023, där planerare, fiske-experter och representanter för havsbaserad vindkraft gemensamt identifierade samordningsutmaningar och lösningar.
Reflektioner kring blågrönt nätverk i Kymmenedalen
Ett pilotprojekt i Kymmenedalen fokuserade på det blå-gröna förbindelsebehovs beteckningen och dess utveckling. Under pilotprojektet anordnades två workshoppar, där man i den första tillsammans med intressenter granskade beteckningen i Kymmenedalens regionplan. I den andra workshopen fick landskapsarkitektstudenter arbeta med och utveckla visioner för de problemområden som identifierats i den föregående workshopen tillsammans med intressenter. Du kan läsa mer om arbetet som gjordes tillsammans med studenterna här.
”Pilotprojektet i Kymmenedalen visade att även om planerare av markanvändning kan tolka beteckningen för blå-gröna nätverk i sin helhet behövs det bättre kommunikation med andra intressenter”, säger Mikkola. ”För närvarande är beteckningens betydelse i sin helhet svårtolkad för intressenter utan planeringskunspap”, fortsätter hon.
Den översyn som inleddes i Kymmenedalens pilotprojekt utvidgades till nationell nivå, eftersom den andra omgången av havsplaneringen har visat att det finns ett behov av att tydligare visa helheten av naturvärden, samband och strukturer. Detta arbete kommer att fortsätta i havsplanen i takt med att arbetet med uppdateringen av den andra omgången fortskrider.
Energiproduktionens hydrologiska påverkan i avrinningsområdet
Den tredje regionala piloten i Baltic Sea2Land-projektet fokuserade på de hydrologiska effekterna av förnybar energiproduktion i Skärgårdshavets avrinningsområde. Regionen står inför utmaningen med övergödning av Skärgårdshavet, och därför ansågs det viktigt att lyfta frågan. Pilotprojektet identifierade befintlig kunskap, i synnerhet om vattenpåverkan från den snabbt växande industriella produktionen av solenergi. Resultaten från en workshop mellan offentliga myndigheter, regionala planerare, vattenskyddsexperter och kommuner visade på behovet av att involvera flera intressenter i bedömningen av projektens kumulativa vattenpåverkan. Genom att placera kraftverken på den mest lämpliga marken, t.ex. redan bebyggda områden, kan man minska vattenföroreningarna.
”De workshops som vi anordnade i de olika pilotprojekten var ett utmärkt exempel på hur värdefull förståelse kan skapas genom att man samlas. Eftersom förvaltningen av kustområden är fragmenterad på olika nivåer kan dialog leda till effektivare planeringslösningar”, sammanfattar projektplaneraren Roosa Mikkola det arbete som utförts i de olika regionerna.
Deltagande och dialog kommer att fortsätta under 2025
Pilotprojekten har stärkt havsplaneringen genom att öka intressenternas deltagande, förfina beslutsprocesserna och främja miljöintegrering i kust- och havsområden. Insikterna från workshopparna kommer att beaktas i det pågående arbetet med uppdateringen av havsplanen.
Våren 2025 är en hektisk tid för intressenternas arbete med havsplaneringen – i mars kommer havsplaneringen att hålla 10 sektormöten som en del av visions-fasen i den andra planeringsomgången. Under våren kommer sektorerna att träffas för diskussioner på nationell nivå, följt av mer detaljerade diskussioner på regional nivå i de tre planeringsområdena.
Havsplaneringen har under de senaste åren tagit upp temat deltagande i flernivå styrning med stöd av det internationella projektet Baltic Sea2Land (2023-2025). Syftet är att stärka den sektorsövergripande planeringen genom att involvera intressenter på nationell, regional och lokal nivå.
Projektet kommer att skapa en ny Navigator-planeringsplattform som stöd för den fysiska planeringen. Navigator gav värdefullt stöd för pilotprojektens planeringsfrågor. Navigators MLG-verktyg hjälpte till att identifiera viktiga sektorer och intressenter, vilket säkerställde ett brett och deltagande engagemang. Det gav också ett ramverk för att analysera interna arbetsmetoder och dokument, klargöra kopplingar mellan intressenter och förfina workshopmetoder för att säkerställa att insikterna effektivt informerade beslutsfattandet.
Läs mer om Baltic Sea2Land-projektet här.
