Sammanställningen av svaren har publicerats!

Intressenterna hade möjlighet att lämna synpunkter på det preliminära utkastet till havsplanen mellan den 16 juni och den 31 augusti 2026. Synpunkter kunde lämnas ur hela Finlands och de tre planeringsområdenas perspektiv. Även planen för konsekvensbedömningen fanns till påseende för kommentarer. Det preliminära planutkastet fick mångsidig respons från olika perspektiv. De flesta förslagen till kompletteringar och ändringar gällde havsmiljön, fiskerinäringen, energisektorn samt innehåll som rör sjöfart och hamnar. Den respons som inkommit kommer konkret att synas genom preciseringar i plankartan och i planeringslösningarna.

I den tematisk uppbyggda svarssammanställningen sammanfattas den respons som inkommit och beskrivs hur den kommer att beaktas i nästa skede av planeringsprocessen. I sammanställningen behandlas först synpunkter som gäller hela Finlands havsområde och därefter synpunkter som avser specifika planeringsområden.

I processen för havsplanering har man efter sommaren gått vidare till planutkastfasen, under vilken de kartografiska och skriftliga delarna som varit föremål för synpunkter vidareutvecklas. Samtidigt kompletteras planhelheten bland annat med innehåll som beskriver utgångspunkterna och bakgrunden till havsplaneringen.

Planutkastet kommer att färdigställas under början av 2027. Därefter kommer planutkastet och miljökonsekvensbeskrivningen att hållas offentligt framlagt för lagstadgat hörande. Målet är att Finlands uppdaterade havsplan ska godkännas senast i slutet av 2027.

Läs sammanställningen av svaren här

Bakgrund och mål för havsplaneringen

Havsplaneringen är en del av EU:s integrerade havspolitik som syftar till smart, hållbar och inkluderande blå ekonomi. Målet med havsplaneringen är att främja hållbar utveckling och tillväxt av havsområdets olika användningsformer, hållbart utnyttjande av havsområdets naturresurser och att uppnå god status i havsmiljön. I havsplaneringen granskas och samordnas behoven hos olika användningsformer med beaktande av de ramvillkor som den marina miljön ställer upp. Havsplanen omfattar både Finlands territorialvatten och ekonomiska zon.

Den lagstadgade bakgrunden till havsplaneringen grundar sig på EU:s direktiv om havsplanering 2014/89/EU, som förpliktar medlemsstaterna att utarbeta havsplaner och främja en hållbar användning av havsområdena. I Finland har direktivet verkställts genom ändringar i markanvändnings- och bygglagen (den nuvarande områdesanvändningslagen) (bl.a. 2016/482). Lagstiftningen kompletteras av statsrådets förordning om havsplanering (816/2016), som fastställer planeringsområdena och ansvaret för landskapsförbunden vid kusten och förutsätter att planerna uppdateras regelbundet. Gemensamt utgör dessa bestämmelser en ram vars mål är att samordna de olika användningsformerna av havsområdena och stödja uppnåendet av en hållbar havsmiljö.

Havsplanen har ingen rättslig verkan, men som strategiskt utvecklingsdokument stöder den områdesutvecklingsarbetet, såsom utarbetandet av en landskapsstrategi och planeringen av områdesanvändningen, såsom landskapsplanering. Samtidigt producerar havsplaneringsarbetet information om de maritima branschernas behov och möjligheter och den marina miljöns värden samt främjar samordningen av de maritima funktionerna.

I samband med uppdateringsprocessen för havsplanen bedöms planens konsekvenser i enlighet med SMB-lagen och Esbokonventionen. SMB-lagen reglerar miljökonsekvensbedömningen på strategisk nivå i myndigheternas planer och program på nationell nivå. Bedömningen enligt Esbokonventionen är ett internationellt MKB-förfarande som tryggar den gränsöverskridande miljökonsekvensbedömningen och grannstaternas deltagande.

Behovet av att uppdatera havsplanen

Enligt statsrådets förordning om havsplanering ska förbunden på landskapsnivå med högst tio års intervaller kontrollera att havsplanerna är aktuella. Den första havsplaneringsomgången genomfördes 2017–2021 och planen godkändes av landskapsfullmäktige i slutet av 2020. Miljöministeriet lämnade Finlands första havsplan till EU för godkännande i mars 2021.

Sedan den första havsplanen godkändes har det skett stora förändringar i verksamhetsmiljön: EU-bestämmelserna har förnyats, målen för den marina energiproduktionen har ökat, klimatfrågorna har framhävts, sjöfartens och havsområdenas betydelse för försörjningsberedskapen och den övergripande säkerheten har ökat. Av ovan nämnda orsaker behöver man se över havsplanen tidigare än vad som föreskrivs i förordningen. Målet är att färdigställa den uppdaterade planen under 2027. Beslut om att inleda uppdateringsarbetet har fattats i kustlandskapsförbundens styrelser våren 2024.

Beredning och administrativ behandling av utkastet till havsplan 

Havsplanen utarbetas i nära samarbete med intressentgrupperna och därför är växelverkan en viktig del av planeringen. Alla myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen har möjlighet att delta i beredningen av havsplanen. Arbetet med att uppdatera havsplanen framskrider i olika steg där bland annat lägesbilden, planeringsmålen och planens vision har fastställts.

Landskapsstyrelserna kommenterar det preliminära utkastet under våren 2026. Synpunktsförfarandet för intressenter pågår på webbplatsen merialuesuunnittelu.fi under sommaren 2026.

Utifrån responsen bereds ett utkast till havsplan. Utkastet till havsplan läggs fram för offentligt påseende både på nationell och internationell nivå och samtidigt begärs utlåtanden av myndigheter, marina intressentgrupper och expertorganisationer. Samrådsomgången infaller i början av 2027.

Målet är att landskapsfullmäktige ska godkänna havsplanen 2027.

Innehållet i Finlands havsplan 

Havsplanen beskriver den gemensamma synen på riktlinjerna för en hållbar användning av havsområdet som bildats under ledning av landskapsförbunden vid kusten.

De marina teman och intressentgrupper som ska beaktas i havsplanen är energibranschen, sjötrafiken (inkl. hamnar), fiske, vattenbruk, gruvindustrin, den marina industrin, blå bioteknik, kulturarvet, turism och rekreationsanvändning samt den marina miljön och marina naturen. Dessutom beaktas försvarets behov och havsområdenas särdrag. Temana som genomsyrar havsplaneringen är den europeiska gröna given, klimatsmart havsplanering, maritimt flerbruk samt nationell säkerhet och försörjningsberedskap. I havsplaneringen granskas havsmiljön som helhet samt växelverkan mellan land och hav. Havsplanen är kopplad till måluppställningen och åtgärderna i Finlands kuststrategi. Båda har som mål att främja livskraftiga kustsamhällen och en hållbar användning av kusten.