Det nya projektet Baltic Sea2Land förbättrar förvaltningen av Östersjöns kustområden genom att stärka samarbetet mellan olika planeringsnivåer
Interaktionsområdet mellan land och hav är mångfacetterat och präglas också av delvis överlappande myndighetsansvar. Samordnandet av olika intressen kräver förvaltning på många nivåer myndigheterna emellan, för att man ska uppnå målen i Den europeiska gröna given och kunna stöda en hållbar blå ekonomi. Finlands havsplanering gick med i det nya projektet med fokus inställt på att genomföra den uppdaterade kuststrategin och havsplanen.
I ett vintrigt Riga ordnades under de sista dagarna i februari kick-off evenemanget för projektet Interreg Baltic Sea2Land. Projektpartnerna samlades i den historiska gamla staden på Lettlands ministerium för miljöskydd och regional utveckling. Eftersom ministeriet fungerade som projektledare var detta en naturlig plats för projektets inledande evenemang.
I och med det förnyade Interreg-programmet kommer fokus i projekten att kraftigt förskjutas mot att lösa utmaningarna och implementera lösningarna och överföra dem till de regionala myndigheterna och kommunerna. Lösning-Pilotering-Implementering är en riktlinje som noga bör följas i programmet. I Baltic Sea2Land-projektet ser samarbetspartnerna en gemensam utmaning i obalansen mellan mänskligt kapital och naturkapital vid kusten, mellan dess övergripande förvaltning och beaktande på olika beslutsnivåer samt intressena hos den blå tillväxten. Syftet med projektet är att skapa ett ArcGIS-baserat verktyg (Sea2Land Navigator) för planerarna, vilket gör det lättare att lösa regionala utmaningar tillsammans med intressentgrupperna. För att arbetet med intressentgrupperna ska löpa på bästa möjliga sätt, främjas det och följs upp med hjälp av Multi-level-governance-agendan. MLGA-metoden skapades tidigare i projektet Land-Sea-Act, vars resultat du kan bekanta dig med här. Flera av projektpartnerna är bekanta med varandra sedan tidigare via projektet i fråga.
Kick-off evenemanget samlade ihop nästan 40 deltagare. Bild: MoEPRD
Sex länder från Östersjöområdet deltar i projektet. Sammanlagt finns det 13 projektpartner och utöver dessa 6 associerade partner. Partnerna består av såväl internationella aktörer i Östersjöområdet, ministerier, regionplaneringsmyndigheter, representanter för städer, som aktörer inom tredje sektorn. När man inleder ett projekt med en deltagarbas som består av aktörer som arbetar på olika nivåer, kan man också säkerställa att lösningen som uppstår inom projektet fungerar på olika nivåer i planeringen.
Vid kick-off-evenemanget kom mer eller mindre alla projektpartner till tals då de presenterade innehållet i de olika arbetspaketen. Det bästa med dagarna var det småskaliga grupparbeten, där man arbetade med deltagarnas pilotstudier samt de gemensamma och olika behoven för användningen av Navigator.
”Deltagarna har väldigt olika utmaningar att lösa och givetvis på helt olika skalor. Vissa arbetar med områden som omfattar flera hundra kilometer, medan andra arbetar på den kommunala nivån. Gemensamt för alla är dock att de främjar den blå hållbara ekonomin och inkluderar och engagerar intressentgrupperna i planerna”, berättar Roosa Mikkola, som koordinerar projektet i Finland.
En fråga som många deltagare funderade på var den världspolitiska situationen och den press den skapar på energioberoende. Man dryftade var havsvindkraften ska placeras, hur den påverkar andra lokala näringar samt den direkta lokala användningen av energi.
De nationella, regionala och lokala pilotprojekten diskuterades i smågrupper. Bild: Dace Strigune
Syftet för de finländska projektpartnerna är att med hjälp av projektet implementera den uppdaterade kuststrategin som publiceras i år och den gällande havsplanen. Med hjälp av MLGA-metoden som skapas i projektet kan man samtidigt följa upp och utvärdera det regionala genomförandet av dessa i form av pilotprojekt. Syftet med kuststrategin är att främja en hållbar användning av kusten som svar på de hot som förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringen och föroreningarna medför. Kuststrategin styr och stakar ut utvecklingen och planeringen som sker vid kusten. Finlands första kuststrategi publicerades 2006 och hösten 2022 började man förnya den genom ett omfattande samarbete med intressentgrupper. En mycket viktig utgångspunkt i arbetet med kuststrategin utgjordes av de sektorspecifika visionerna och färdplanerna i havsplaneringen samt granskningarna av samspelet mellan land och hav. Via projektet blir kuststrategin och dess åtgärder en naturlig del av havsplaneringsprocessen.
“Kuststrategin som färdigställs under våren kommer att vara ett visuellt och verbalt tydligt åtgärdspaket, som beskriver olika sektorers framtida behov och hur dessa kan tillgodoses genom havsplanering. Med hjälp av projektet Baltic Sea2Land kan man direkt genomföra de åtgärder som nämns i kuststrategin, vilket påskyndar dess regionala men också nationella implementering”, konstaterar Roosa Mikkola.
Projektets nästa gemensamma möte kommer att hållas i höst i Finland. Innan dess kommer skräddarsydda modeller för samarbetet med intressentgrupper att skapas för de projektpartner som utför pilotprojekt, så att de under hösten kan börja pilotera verktyget som skapas inom projektet. I Finland planerar man ett nationellt pilotprojekt och regionala pilotprojekt.
De landskapsförbund längs kusten som deltar i projektet är Lapplands förbund, Norra Österbottens förbund, Österbottens förbund, Egentliga Finlands förbund och Kymmenedalens förbund. Utöver dessa deltar även miljöministeriet i projektet.
Projektet Baltic Sea2Land pågår åren 2023–2025 och för dess finansiering ansvarar Interreg Baltic Sea Region.
