Vandringsfisk och havsbaserad vindkraft – från en gemensam kunskapsbas till integrerad planering
Ett tvådagarsevenemang om vandringsfisk och havsbaserad vindkraft i Kemi i början av oktober kulminerade i en workshop om hur man kan ta hänsyn till vandringsfisk i havsplaneringen. Den senaste forskningskunskapen och en gemensam målsättning kommer att leda till samverkan – en samordnad havsplan som främjar en god miljöstatus i havet och en hållbar utveckling av havsområdet.
Trycket på att främja åtgärder för att begränsa klimatförändringarna är stort, men samtidigt påverkas naturen av åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna. Havsbaserad vindkraft är en del av den gröna omställningen, men lite är känt om dess påverkan på den marina naturen, särskilt vandringsfisk. Den 8-9 oktober 2024 anordnade den finsk-svenska gränsälvskommissionen för andra gången ett seminarium med fokus på vandringsfisk och havsbaserad vindkraft. I det internationella evenemanget deltog experter från Finland och Sverige, men även från andra länder via streaming. Syftet med evenemanget var att ge deltagarna den senaste informationen om vad som för närvarande är känt om studier av vandringsfisk och hur de kan påverkas av havsbaserad vindkraft. Vandringsfisk, särskilt lax, är en del av fiskeindustrin, rekreationen, turismen och det immateriella kulturarvet. På seminarieprogrammet stod bland annat nya telemetristudier på lax och öring utanför Torne älv, användning av eDNA i marina områden och HELCOM:s verktyg för bedömning av kumulativ påverkan.
”Behovet av att snabbt påbörja bedömningar av de gemensamma och kumulativa effekterna av vindkraft till havs i hela Östersjöregionen var allmänt erkänt, samt att hitta aktörer och en samordnarorganisation för detta arbete. Tillgången till tillsynsdata som redan samlats in i olika projekt samt samlad data i framtida bedömningar ska säkerställas så att olika aktörer kan nyttja datan.” (Utdrag ur pressmeddelandet från den Finsk-svenska gränsälvskommissionen)
”Från Torneälven simmar laxen till de centrala och södra delarna av Östersjön där den tillbringar ett till fyra år innan den återvänder till sin födelseälv för att leka. Lax som föds i Torneälven är således tillgänglig för alla Östersjöfiskare. Man måste förstå att vandringsfisk är en gemensam resurs för Östersjön och att lokala åtgärder kan ha stor internationell betydelse. Men framför allt är laxen en del av Torneåbornas kulturarv”, säger Minttu Peuraniemi, planerare vid Lapplands förbund och havsplanerare.
Efter det två dagar långa seminariet anordnade havsplaneringskoordinationsgruppen en workshop inom ramen för Baltic Sea2Land-projektet för att bedöma på vilka sätt havsplaneringen kan stödja vandringsfisk. Deltagarna fick information om vilka beteckningar och anteckningar, både direkta och indirekta, som stöder vandringsfisk. För att sammanfatta den nuvarande havsplanen har vandringsfiskar fått en framträdande plats i planen, till exempel genom märkningen för ekologisk förbindelse. Vandringsfisk nämns i vägkartan för naturskydd och förvaltning och även indirekt i vägkartan för fiske och vattenbruk.
Projektplaneraren Roosa Mikkola berättade om hur ekosystemansatsen tillämpas i havsplaneringen.
Deltagarna efterlyste en redovisning av helheten i havsplanen ur vandringsfiskens perspektiv; den nuvarande beteckningen visar bara delar av dessa, och även för dessa är det bara flodavsnitt som betecknas som viktiga, medan viktiga områden till havs inte nämns. Vandringsfiskar nämns inte heller i diskussionen om kulturarv. Resultatet av workshopen kommer att publiceras senare.
Läs mer här om de evenemang som ordnades angående fiske och havsbaserad vindkraft i havsplaneringen
Se även nyheten om hänsyn till fiske i havsplaneringen.
