Havsplanering i samspel med gamla lärdomar och en ny strategi
Havsplaneringen befinner sig vid en vändpunkt. Förbunden i kustlandskapen har inlett en uppdatering av Finlands havsplan 2030. Planen kommer att uppdateras mellan 2024 och 2027. Som stöd för detta arbete har man tagit fram en utvärdering av den första omgången av Finlands havsplanering (2017-2021) samt förslag på hur man kan förbättra samverkan i den andra planeringsomgången. Den nya växelverkansplanen för deltagare i havsplaneringsprocessen har utvecklats utifrån de lärdomar som dragits och ger en översikt över havsplaneringen och möjligheterna att påverka i olika skeden av planeringsprocessen. Mari Pohja-Mykrä, koordinator för havsplaneringssamarbetet, reflekterar över havsplaneringens medverkan vid planeringscykelns vändpunkt.
Merestä on kaikille – Havet är för alla
Användningen av havsområdena håller på att förändras. Vid sidan av den traditionella användningen av havet får havsområdet allt större uppmärksamhet, särskilt från den marina energisektorn. Samhällets mål för en grön omställning och krisen i det geopolitiska läget har ökat den politiska viljan att öka produktionen av havsbaserad vindkraft i synnerhet. För att stärka samhällets säkerhet och öka motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter krävs dock att alla maritima sektorer beaktas utifrån sina specifika behov. Natur – mat – energi, alla relevanta teman som måste beaktas samtidigt, utan att glömma andra aktiviteter i havsområdet. Användningen av havsområdet betraktas därför alltmer i termer av havets multifunktionalitet, dvs. integrering av olika verksamheter i samma område. Att ta hänsyn till den övergripande nationella säkerheten är också en central aspekt i havsplaneringen.
Finlands havsplanering befinner sig i en brytningstid. Vi har gått från den första planeringsrundan till den andra, MSP 2.0 är på gång. Kärnbudskapet i den andra omgången av havsplaneringen, Havet är för alla, beskriver havsområdet som en gemensam fråga för samhället. I Finlands långa havsområde förändras havsmiljön och land- och havsförbindelserna från avrinningsområdena påverkar direkt havsmiljön. Styrkorna och utmaningarna varierar från region till region, och fördelarna och nackdelarna med den maritima verksamheten kan vara ojämnt fördelade. Trots och på grund av dessa utmaningar har de åtta kustlandskapsförbunden tagit sig an utmaningen och inlett en uppdatering av havsplanen för att stödja en hållbar användning av havsområdet.
Det största planeringssamarbetet någonsin
I januari 2024 inledde Havsplaneringskoordineringsgruppen den deltagande utvärderingen av den första omgången av Finlands havsplan (2017-2021) och utarbetandet av utvecklingsförslag för den andra planeringsomgången. Syftet var att bedöma hur omfattande deltagandet i havsplaneringsprocessen var på nationell, regional och lokal nivå, i vilken utsträckning sektorerna och deras verksamhet samordnas i havsplaneringsprocessen och i vilken utsträckning havsplaneringen och havsplanen är integrerande. Utvärderingen och utvecklingsförslagen har använts för att stödja utarbetandet av den interna och externa växelverkansplanen för havsplanering för perioden 2024-2027.
Återkalla resultatet av den första planeringsomgången. Den finska havsplanen 2030 är i kraft och har varit i kraft fram till den 15 december 2020, då alla kustlandskapsfullmäktige hade godkänt planen för sina respektive havsområden. Planen finns tillgänglig i digitalt format på tre språk, finska, svenska och engelska. Planen är uppdelad i en skriftlig och en kartografisk del och tar hänsyn till 11 maritima teman – deras vision för hållbar utveckling och de visioner och vägkartor som byggts upp av branschen fram till 2030. Hållbara planeringslösningar drivs av främjandet av att uppnå god status i den marina miljön.
Havsplanering var ett nytt instrument för fysisk planering, och genomförandet och utformningen av slutresultatet beaktades under hela den första planeringscykeln. Markanvändnings- och bygglagen (§67) satte ramarna för berörda myndigheters och samhällets deltagande i utarbetandet av planen. Planeringsprocessen baserades därför främst på ett samarbetsbaserat tillvägagångssätt, där planeringslösningar uppnåddes vid gemensamma bord med intressenter och andra experter under planeringsprocessen. Myndigheter och sammanslutningar med relevant kompetens eller uppdrag har konsulterats. Dessutom gavs alla andra berörda parter möjlighet att ta del av de förberedande dokumenten och att framföra sina synpunkter. Under planeringsprocessen genomfördes två samrådsomgångar, den första om innehållet i lägesbeskrivningen och det omfattande scenarioarbetet, och den andra om visionsarbetet, planförslaget och konsekvensbedömningen av planen.
I Finland, till skillnad från i andra EU-länder, ligger ansvaret för havsplaneringen på regional nivå. Den gemensamma planeringsinsatsen för de åtta kustlandskapsförbunden är större i geografisk och tematisk omfattning än något annat planeringssamarbete för markanvändning i Finland. Utarbetandet av en gemensam havsplan på nationell nivå som tar hänsyn till regionala och till och med lokala särdrag, styrkor och utmaningar har krävt en ny typ av samarbete. För att samordna detta planeringssamarbete har havsplanerarna i landskapsförbunden gemensamt inrättat en enhet, Havsplaneringskoordineringsgruppem, som leds av Egentliga Finlands förbund. Koordineringsgruppen ansvarar inte bara för planeringssamarbetet mellan förbunden, utan också för samarbetet med sjöfartssektorerna, myndigheterna och andra experter.
Bild 1. Heikki Saarento, ordförande för kustlandskapsförbundens havsplaneringskoordinationsgrupp, och Mari Pohja-Mykrä, koordinator för havsplaneringssamarbetet, på Irland för att lära sig mer även om havsplaneringssamverkan. På Irland är kärnbudskapet i havsplaneringen att havet producerar glädje för alla.
Forskning för att ta itu med framgångar och utmaningar inom havsplanering
Havet har inga gränser. Därför är havsplaneringen också gränsöverskridande. I Finland ansvarar miljöministeriet för det transnationella samarbetet, men även havsplaneringskoordinationen deltar aktivt i det internationella samarbetet. Finland är känt över hela världen för sin deltagande metod för havsplanering. Scenarioarbetet med marina intressenter och myndigheter har lyfts fram i EU som ett gott exempel på involvering av intressenter (länk till rapport).
Den finska havsplaneringsprocessen, dess särdrag och genomförande, framgångar och misslyckanden, har också studerats. Utarbetandet av den interna samverkansplanen har också stöttats av kunskapen om hur man genom att tillämpa en ekosystembaserad strategi har kunnat bygga upp en förståelse hos marina sektorer och havsplanerare för rumslig sammankoppling, för ett socioekologiskt system där vi alla, genom återkoppling av effekter, genom våra olika aktiviteter ingår i samma enhet (Lähde et al. 2024).
Havsplaneringens inkluderande karaktär har också syftat till att upprätthålla de marina sektorernas motivation att delta i planeringsprocessen kopplad till regional utveckling, och man har också hoppats att deltagande ska bidra till att bygga upp förtroendet mellan havsplanerare och marina sektorer (Erkkilä-Välimäki et al. 2022). Man har också undersökt hur Finlands särpräglade struktur för havsplanering gör det möjligt att främja en blå ekonomi och samtidigt ta hänsyn till det mest effektiva sättet att stödja en god miljöstatus i havet (Haapasaari & Tatenhove, 2023).
Låt oss göra saker ännu bättre
Den första planeringsrundan lade en bra grund för oss. Nu är det dags att göra saker och ting ännu bättre. I den nuvarande andra planeringsomgången kommer den europeiska gröna given (2019) och dess åtagande om ”en grön omställning som är rättvis, inkluderande och respektfull för alla människor och platser” också att vägleda havsplaneringen. Omfattande, rättvis och snabb interaktion i havsplaneringen är en förutsättning för framgångsrikt intressentengagemang och havsplanens mål att stärka intressenternas psykologiska ägarskap av havsplanen.
Utarbetandet av den interna växelverkansplanen för havsplanen har styrts av en arbetsgrupp med representanter från kustens landskapsförbund, miljöministeriet och koordineringsgruppen för havsplaneringen. Konsult var WSP Finland Ltd.
Läs mer på sidan:
Utvärderings– och utvecklingsförslag för den första omgången av havsplaneringen 2017-2021 (på finska)
MSP Plan för växelverkan inom havsplaneringen 2024 – 2027
Bild 2: Tidtabell och viktiga evenemang för växelverkan under den andra omgången av havsplaneringen. Intresserad? För mer information, se planen för växelverkan inom havsplanering 2024-2027.