Bottniska viken i en föränderlig miljö
Bottniska viken står nu inför ett aldrig tidigare skådat tryck från många håll. Den eskalerande geopolitiska situationen och mildring av klimatförändringarna har ökat det politiska intresset och projektutvecklarnas intresse för att utveckla havsbaserad energiproduktion. En hållbar grön omställning måste uppnås genom att ta hänsyn till traditionella maritima näringar som fiske, fiskodling, turism och sjötransport. Samordningen av havsplaneringen träffade under hösten 2023 aktörer från olika sektorer i syfte att starkt integrera alla maritima näringar samt naturen i den uppdaterade havsplanen.
Det snabbt växande intresset för utveckling av havsbaserad vindkraft i Bottniska viken har diskuterats flitigt och fått mycket uppmärksamhet i media. De havsbaserade vindkraftsparker som befinner sig i olika planerings- och genomförandestadier täcker stora områden av både finskt och svenskt territorialvatten och exklusiva ekonomiska zoner. Att förena nya marina aktiviteter med traditionella industrier som fiske väcker oro för framtiden och kräver aktiv förvaltning. Att hantera denna snabbt föränderliga komplexitet är en utmaning för tillstånds- och kontrollmyndigheter och planerare på olika planeringsnivåer.
Under hösten 2023 anordnades workshops längs Bottniska vikens kust i Raumo, Vasa, Uleåborg och Torneå. Till workshopparna inbjöds yrkesfiskare och deras intresseorganisationer, vindkraftsutvecklare samt planerare från kommuner, NTM-centraler och landskapsförbund. Målet var att hitta en gemensam vision om hur man kan samordna utvecklingen av kommersiellt fiske, vandringsfisk och havsbaserad vindkraft på ett hållbart sätt. Diskussionerna fokuserade på ett lösningsorienterat tillvägagångssätt, dvs. att identifiera praktiska åtgärder för att stödja samordningen.
Detta gjordes genom att titta på den nuvarande situationen när det gäller sektorernas behov och den information som finns tillgänglig för planering. Fiskare tillfrågades om synpunkter på data om fiske och fiskerelaterade uppgifter som används i havsplanen och om den nuvarande havsplanens kartbeteckning av fisket. Före den sektorsövergripande diskussionen bidrog utvecklare och planerare av havsbaserad vindkraft till en diskussion om hur kommersiellt fiske och vandringsfisk för närvarande beaktas i deras arbete. De olika aktörerna fördes sedan samman för att identifiera gemensamma utmaningar och potentiella lösningar.
Yrkesfiskare reflekterar över kartbeteckningen för fiske i den nuvarande havsplanen, Vasa 31.10.2023
”Den första havsplanen utarbetades med hjälp av den bästa tillgängliga informationen vid den tidpunkten. Nu, när vi granskade beteckningarna tillsammans med yrkesfiskare och vindkraftsoperatörer, fick vi direkt feedback om informationens aktualitet och behovet av ytterligare information för den andra omgången av havsplanering. När vi också tittar på samordningen av olika marina aktiviteter och potentiella konfliktområden tillsammans med de olika sektorerna får vi en mer heltäckande bild av sektorernas behov för planeringsändamål”, säger Rauno Malinen, markanvändningschef och havsplanerare vid Norra Österbottens förbund, som var värd för workshopen i Uleåborg.
Framgångsrik samordning kräver att aktuell och tematiskt heltäckande information används i planeringen. Mer information om kommersiellt fiske, fisk och vandringsfisk bör samlas in eller befintliga data bör användas på ett heltäckande sätt, till exempel om de viktigaste fiskeområdena (såsom trålningshotspots och ryssjeplatser), fiskförökningsområden och vandringsfiskrutter. Utan en heltäckande kunskapsbas är det svårt att ta itu med rumsliga konflikter mellan sektorer.
Vid utveckling av havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen bör man ta hänsyn till placeringen av vindkraftverk och kablar i områden som är särskilt viktiga för trålning, så att fisket i dessa områden inte störs. Det finns mycket att förena när det gäller både fiske och fisk när det gäller kabeldragningar för havsbaserade vindkraftsparker; till exempel är effekterna på vandringsfiskarnas beteende fortfarande oklara.
Viktiga observationer lyftes fram ur beteckningarna i havsplanen. Att stödja och beakta fiskets livskraft i samband med utveckling av havsbaserad vindkraft kräver också uppdatering av fiskebeteckningen i havsplanen för att lyfta fram områden som är viktiga för fisket för att stödja potentialen för fisketillväxt. De ekologiska förbindelserna diskuterades också, med angivande av de viktigaste vandrande fiskarterna i Bottniska viken. När det gäller beteckningen identifierades ytterligare behov och möjligheten att märka ut potentiella vandringsälvar där restaureringsåtgärder skulle kunna riktas togs upp.
”Organiseringen av workshopparna och den kunskap som erhålls från dem är av yttersta vikt för Lapplands förbund. Vår region gränsar till den nordligaste spetsen av Östersjön och vårt interaktionsområde mellan land och hav är enormt. I planeringsprocessen vill vi ta hänsyn till villkoren för vandringsfiskar att leka i floder och vandra till havsområden för att äta, och även lyfta frågan om att ta hänsyn till vandringsfiskar i utvecklingen av vindkraft till havs i en större skala. Torneälven är den viktigaste laxälven i Östersjön och ger fångster för hela havsområdet. Att trygga vandringsfiskarnas livscykel är en gemensam angelägenhet för Östersjön”, säger Minttu Peuraniemi, havsplanerare vid Lapplands förbund, som ansvarade för workshopen i Torneå.
En långtgående planering i Bottniska viken måste ta hänsyn till förändrade förhållanden i framtiden. I workshopparna diskuterades klimatförändringens inverkan på yrkesfisket och fisk med hjälp av klimatförändringsmodeller som tagits fram av Finlands miljöcentrals MeriTV-projekt. Bottniska viken är fysiskt och biologiskt mångsidig och har därför en varierande verksamhetsmiljö. Klimatförändringen kommer att påverka Bottenhavet, Kvarken och Bottniska viken på olika sätt. Sammanfattningsvis kommer klimatförändringarna att påverka yrkesfisket och fisk och därmed den framtida samordningen av olika verksamheter. Bland de frågor som diskuterades på workshopen fanns effekterna av förändrade isförhållanden på fisketidpunkter och redskap, förändringar i fiskbestånden, fiskens vandring till nya områden och fiskeindustrins framtida lönsamhet.
Resultatet av workshopparna gav en mängd konkreta idéer som kommer att vidareutvecklas i den andra omgången av havsplaneringen. Det material som samlades in under workshopparna kommer att analyseras och resultaten kommer att rapporteras mer omfattande under de kommande månaderna.
Samordningen genomfördes med hjälp av en karta där man tittade på beteckningarna i havsplanen. Områden med samordningsutmaningar identifierades och lösningar söktes tillsammans med planerare, projektutvecklare för havsbaserad vindkraft och fiskare.
Evenemangen anordnades som en del av de internationella projekten Baltic Sea2Land (2023-2025, Interreg Baltic Sea Region) och MSP-GREEN (2022-2024, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden) för samordning av samarbete inom marin fysisk planering.
Projekt X (Twitter) konto: @BalticSea2Land och @MSPGREEN22