Havsplanering som ett sätt att främja energiproduktion till havs
Situationen och utvecklingsutsikterna avseende energiproduktion till havs har förändrats avsevärt under senare år, på grund av den geopolitiska konflikten. EU:s nyligen fastställda strategiska mål för förnybar energi till havs kräver teknisk utveckling och sätter havsplaneringen på prov när det gäller flexibilitet och anpassningsförmåga. Regionplaneringsdirektör Ann Holm på Österbottens förbund har fördjupat sig i hållbar energiproduktion till havs och dess placering i Finlands havsområden.
Havsplanering är ett sätt att främja hållbar energiproduktion till havs och samordna sektorns behov med övriga maritima användningsområden. eMSP NBSR-projektets workshop Sustainable Blue Economy hölls i Haag i november och förde samman experter och utvecklare som ansvarar för Nordsjön och Östersjön. Målet var att skapa förståelse kring utvecklingsutsikterna och tekniska innovationer när det gäller energiproduktion till havs, samt reflektera över hur man kan skapa förtroende å ena sidan mellan olika marina aktörer, å andra sidan mellan havsplanerare.
– Utöver havsbaserad vindkraft diskuteras nu andra former av energiproduktion till havs, såsom solcellsanläggningar och våg- och tidvattenenergi, i Nordsjön och i södra Östersjön. I och med istäcket vintertid skiljer sig förhållandena hos oss här i norr markant från förhållandena i andra havsområden, och de olika formerna av energiproduktion kräver tekniska framsteg för att någon utveckling ska kunna ske, beskriver Ann Holm, vars ansvarsområden omfattar landskapsplanläggning samt havsplanering i Kvarken och i norra Bottenhavet.
– Den största behållningen av mötet mellan experter och havsplanerare var att man fick tillfälle att utbyta tankar kring gemensamma utmaningar och lösningar, tillägger Holm. Olika utgångspunkter för planeringen samt förståelse för de marina förhållandena är viktigt i samarbetet.
Den europeiska gröna given är ett centralt instrument i Europeiska unionens energi- och klimatpolitik. Produktionsmålet för förnybar energi på öppet hav för 2050 är hela 340 GW och Östersjön ses främst som ett viktigt område för havsbaserad vindkraft. På grund av kriget i Ukraina lade Europeiska kommissionen år 2022 fram planen REPowerEU, enligt vilken det för att EU ska kunna frigöra sig från ryska fossila bränslen krävs att man i rask takt övergår till produktion av förnybar energi, så att andelen förnybar energi uppgår till hela 45 % år 2030. Enligt Holm har vi i fråga om Finlands havsområden anledning att fundera på en helhetslösning avseende energiproduktionen.
– Trycket på ökad utveckling rör främst havsbaserad vindkraft, men vi måste också titta på olika möjligheter med våg- och solenergi samt lagring och överföring av el. Det är viktigt att planera och bereda olika verksamheter samtidigt, och noga fundera på uppföljningen redan i det inledande skedet, betonar Holm. Det är också bra att diskutera så kallade MariParker, det vill säga multifunktionella marina områden i vilka det uppstår synergier mellan aktörerna, där den offentliga och privata sektorn verkar tillsammans och exempelvis miljökonsekvensbedömning och tillståndsförfaranden skulle kunna slås samman.
– I fråga om havsbaserad vindkraft är intresset och utvecklingstrycket för närvarande främst inriktat på den ekonomiska zonen. När det gäller territorialvatten kommer man i Österbottens landskapsplan 2050 att anvisa så många områden som möjligt för havsbaserad vindkraft, men det är svårt att samordna vindkraften med i synnerhet fisket och sjöfarten, förklarar Holm och tillägger att man även måste beakta vilka konsekvenser utbyggnad av den havsbaserade vindkraften får för vandringsfisk.
Havsplanering ses i Europa som ett centralt verktyg för att öka den havsbaserade vindkraftens kapacitet. Det huvudsakliga målet med havsplanering är att säkerställa de olika aspekterna av hållbarhet och samordna den havsbaserade vindkraften med övriga marina verksamheter och med skyddet av den marina naturen. Genom havsplanering kan vi förutse förändringar, möjliggöra synergier samt förhindra att olika politiska prioriteringar råkar i konflikt.
– För att vi ska kunna planera på ett hållbart sätt är det viktigt att bygga upp ett socialt förtroende dels mellan planerare och intressentgrupper, dels mellan de olika intressentgrupperna, resonerar Holm och betonar att företrädarna för de olika intressentgrupperna borde lyssna på och försöka förstå varandra i högre grad än vad som hittills varit fallet.
– Havsplaneringen har redan i många års tid fungerat som en mötesplats och diskussionsplattform för olika intressentgrupper, och arbetet fortsätter under den andra planeringsomgången. Växelverkan, redan i processens inledande skede, är viktigt för att vi ska kunna samordna olika verksamheter, men även för att planen ska bli accepterad av allmänheten, konstaterar Holm.
Finlands havsplaneringsmyndigheter deltar i eMSP NBSR-projektet, det gemensamma havsplaneringsprojektet för Östersjön och Nordsjön. Projektverksamheten går särskilt ut på att stödja hållbar blå tillväxt med hjälp av havsplanering. eMSP NBSR-projektets webbplats för helheten Sustainable Blue Economy: https://www.emspproject.eu/project-activities/community-of-practice/sustainable-blue-economy/.
En grupp sakkunniga samlades i Vasa den 14 december 2022 för en workshop om nationell havsplanering och energiproduktion till havs. De föredrag som hölls under workshopen samt ett sammandrag av evenemanget kommer att delas på www.merialuesuunnittelu.fi/sv/ i början av år 2023.
