Havsplanering i digitalt format – snabbare informationsutbyte och bättre användbarhet

Finlands havsplan 2030 finns endast i digital form. Arbetet för att förenhetliga materialet framskrider både nationellt och internationellt. Miljöråd Maaret Stenström är med och funderar på digitala lösningar och användbarhet i havsplaneringsarbetet.

Finland är det första landet kring Östersjön som berett sin havsplan i uteslutande digital form. Den funktionella och interaktiva plankartan innehåller själva planeringslösningen, och ger därtill tillgång till de bakgrundsmaterial som använts vid planeringen samt en beskrivning av beteckningarna. Lösningen har varit en föregångare men har också krävt mycket av den arbetsgrupp som berett den.

”Vid beredningen av en informationsmodell som bygger på rumsliga data har man varit tvungen att beakta inte bara nationellt, utan även internationellt, fastställda krav och behov i fråga om klassificering och annan information”, beskriver Maaret Stenström.

För havsplanen har man sedan början av år 2022 berett en logisk informationsmodell på Interoperabilitetsplattformen, och livscykel- och kvalitetsreglerna för havsplanens informationsmodell har färdigställts. Interoperabilitetsplattformen upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och är en plattform till vilken olika myndigheter producerar datainnehåll. Miljöministeriet producerar i anslutning till sitt förvaltningsområde information om bland annat planläggning och havsplanering.

”Havsplanen är en plan för områdesanvändning, och det är nödvändigt att den upprättas i form av en informationsmodell för att främja ett smidigt informationsutbyte mellan myndigheter och andra aktörer. I den logiska informationsmodellen synliggörs uppgifter om olika objekt i havsplanen, liksom objektens egenskaper och förbindelser. Det är viktigt att tänka igenom terminologin, för att exempelvis havsplanen som begrepp ska förstås på samma sätt av olika myndigheter”, betonar Stenström.

Den informationsmodell som nu skapats utgör en grund för att man så småningom ska kunna införa havsplanen i Datasystemet för den byggda miljön (Rakennetun ympäristön tietojärjestelmä, RYTJ) där informationsresurserna kommer att bestå av planläggnings- och planinformation som fastställs i markanvändnings- och bygglagen, samt information om tillstånd i anslutning till byggande. Avsikten är att det nya datasystemet ska tas i bruk successivt åren 2023 och 2024.

”Havsplanen är också en del av den inhemska marina informationen och därför är det viktigt att tillträde till havsplanens material även ges genom mindre officiella kanaler, såsom webbplatsen Östersjön.fi. Tjänsten är med tanke på sin användarvänlighet en unik helhet även med internationella mått, och tillgängliggör bland annat alla data om marin undervattensnatur som redan i mer än ett decennium samlats in genom programmet VELMU”, berättar Stenström.

Kraven på nationell och internationell samordning medför utmaningar när det gäller digitalisering av havsplanen. Havsplaneringsdirektivet ålägger medlemsstaterna att samordna sina planer med berörda medlemsstater samt att använda och samordna bästa tillgängliga uppgifter för olika havsområden. I fråga om Östersjön har Data Group (undergrupp till HELCOM-VASAB:s arbetsgrupp för havsplanering) arbetat för ett gemensamt mål ända sedan 2015, och arbetet kommer att fortsätta åtminstone fram till utgången av år 2024.

”Att skapa koherens mellan internationella data är inte enkelt. Länderna har olika system och resurser när det gäller havsplanering. Samordning är ett krävande arbete som ofta fordrar kompromisser och detaljjusteringar. Slutresultatet, karttjänsten Basemaps, är ett bra exempel på lyckat samarbete”, berättar Stenström.

”En av de viktigaste aspekterna av Basemaps är den så kallade output-funktionen, genom vilken de olika ländernas planer visas i samma format så att områden som i olika planer identifierats, anvisats eller reserverats som områden för marina verksamheter kan betraktas samtidigt på samma plattform. Verksamheter i ett havsområde avgränsas inte av gränser mellan länder: exempelvis tar sjöfartens leder ingen hänsyn till landsgränser. Planeringslösningar, såsom områden för havsbaserad vindkraft, har gränsöverskridande effekter. För att vi ska kunna få till stånd en hållbar planering, måste vi fundera på gränsöverskridande planeringslösningar. Basemaps ger goda grundförutsättningar för detta”, konstaterar Stenström. ”Genom frågefunktionen i Basemaps går det också att se vilka ämnesområden olika länder valt att inkludera i sina planer. Därigenom är det exempelvis möjligt att ta reda på vilka länder som tar upp vattenbruk i sina planer.”

För applikationen Basemaps har man också utarbetat detaljerade anvisningar för användare. Arbetet med att skapa koherens mellan data omfattar inte bara Östersjöområdet. Man har redan tagit de första stegen för att, också i fråga om havsplaner, kunna börja använda en gemensam plattform som omfattar hela Europa. När det gäller EMODnet-tjänsten har Finland på ett fint sätt legat i framkant, och planen kan nu studeras jämsides med Belgiens, Danmarks, Lettlands och Polens planer. Man ser med intresse fram emot att också andra länders planer ska bli tillgängliga på samma plattform.

Havsplanerarna i Finland deltar, tillsammans med aktörer med ansvar för havsplanering för övriga Östersjön och Nordsjön, i det pågående projektet eMSP NBSR, där en central åtgärd är att främja gränsöverskridande koherens och harmonisering med avseende på havsplanering och havsplansdata. Data Sharing-arbetet leds från Frankrike av French Naval Hydrographic and Oceanographic Service (SHOM).

Basemaps, https://basemaps.helcom.fi/

Basemaps Guide, https://maps.helcom.fi/website/docs/BASEMAPS_Instructions_Admin.pdf

Finlands havsplan 2030, www.merialuesuunnitelma.fi

eMSP NBSR projektet, Data Sharing, Information & Communication Technologies Serving MSP, https://www.emspproject.eu/project-activities/community-of-practice/data-sharing/

European Marine Observation and Data Network (EMODnet), https://www.emodnet-humanactivities.eu/view-data.php

Interoperabilitet för information om den byggda miljön, Miljöministeriet, https://ym.fi/sv/projekt?tunnus=YM023:00/2022